I dag för exakt 3 år sedan grundades Amnehärad´s Whisky Club efter initiativ och ifrån en idé av undertecknad.
Klubben är fortfarande helt intakt med 6 stycken ordinarie medlemmar och där vi ibland brukar bjuda in 1 till 2 gäster till våra whiskyprovningar. Vi hade som mål att försöka smaka 100 st olika sorters singlemalts-whisky och denna magiska gränsen lyckades vi spräcka vid vårt 12:e event! Vi är nu uppe i 128 st sorter och där vårt nya (del-)mål för klubben ligger på 200 sorter…
Då vårt jubileums-datum råkade hamna på en torsdag i mitten av veckan i år så var det tyvärr lite svårt att ställa till med något större kalas och firande. Själv är jag dock ledig under morgondagen och vilken whiskysort skulle då kunna passa bäst till att fira och hylla vår klubb med kan man ju undra…
Det svaret kom ju att bli ganska enkelt då jag för en tid sedan införskaffat mig en sample av världens just nu rökigaste whisky, Octomore 5.1 169 ppm ifrån Bruichladdich och detta får bli aftonens hyllnings-dram! 😛
Bruichladdich Octomore 5.1/5_169
Region: Islay, Styrka: 59,5%, Pris: 1.199 kr (750 st flaskor till Sverige)
MITT BETYG: 18,00 av 20,00 
DOFT/UTSEENDE: (4,50): Jag närmar mig sakta kanten på glaset med nästippen och redan flera decimeter ifrån känner man igen Islay-lukten… Det osar massor av svavel, saltstänk och aska och flera meter hampa-rep!! 🙂 För att vara världens rökigaste så förvånas man lite över hur bra och inbjudande detta faktiskt är och man blir verkligen nyfiken på vad som komma skall när man får smaka på de starka dropparna.
SMAK: (4,75): Till skillnad mot tidigare smakade Octomore 4/167 så har denna verkligen tagit både ett och två steg frammåt och blivit mycket mera komplex och med ett större djup och inte riktigt lika mycket hetta som förut. Jag är RIKTIGT IMPONERAD!! 🙂 Mjuk men ändå med tyngd och elegans som får en att nästan falla baklänges i fåtöljen. Med lite vatten så blir den lite nötigare och tonerna av citron känns något tydligare då röken drar sig tillbaka något. Cykelslang, lite cigarr-toner och citrus är ord som ligger nära till hands.
EFTERSMAK: (4,25): Eftersmaken är som härifrån till evigheten… Rök, söt rök, mild rök, stark rök. Ja detta lär vara det första man känner sviterna av när man vaknar i morgon men så jäkla bra!! Med vatten tycker jag mig även kunna urskilja lite chili mot slutet.
HELHET: (4,50): Är du rökwhisky-fantast finns det ingen ursäkt till att inte vilja smaka på denna! Gillar du inte rökwhisky så är det inte heller något godtagbart skäl då denna skapelsen verkligen måste upplevas, oavsett! Och med en styrka på nästan 60% så kan detta låta helt otroligt men jag ångrar faktiskt att jag slösade två hela droppar vatten på denna… Ärligt! Den var faktiskt bättre ovattnad! 😉
Så brutal men ändå samtidigt så elegant att man häpnar… Tack Bruichladdich! Bäst hittills…
P.s Som jag läste på nån annans whiskyblogg här ute…”man kan spara sin whiskyflaska för det där speciella tillfället som aldrig kommer och när det väl har kommit så öppnade man ändå inte sin whisky som man hade sparat just för detta speciella tillfälle…”
Denna Octomoren satt däremot som handsken och till denna födelsedags-torsdag så passade den utmärkt!
Notering: 130314, (FAN)
Se hela Spotify-listan med allt TUNGGUNG!
Tycker också den är bättre ovattnad.
Ja, det var den! 🙂 Och fasen va bra och god den var!! Har verkligen gått och utvecklats till det bättre tyckte jag! Visst är den väldigt extrem men jag gillar den…
Har tidigare blivit ganska besviken på Octomoreerna då de enl mig bara bjudigt på stenhård rök torv o vass agresiv krydda. Men när du beskriver denna som mer komplex blir jag nyfiken.
Besviken och besviken… får nog säga att det (som alltid) beror lite grann på vart man från början lägger förväntningarna men jag kan hålla med om att de tidigare varit ganska aggressiva inte kunnat leverera mer än just den hårda och ganska brutala röksmaken.
Har ju smakat på några av de tidigare versionerna och även för ett peatfreak som mig som verkligen gillar kraftfull rökwhisky så har den inte nått riktigt hela vägen fram för mig heller.
Fast denna 5.1-versionen var för mig ett rejält kliv uppåt då den ändrat sig lite grann i karaktären och inte alls är lika kryddigt vass och aggressiv utan med en lite mjukare framtoning. Tycker också att röksmaken fått en bättre karaktär och nu samspelar bättre med smakerna och inte bara lämnar kvar en klump i halsen. (som ifs sitter kvar en bra stund då det ändå är 169 ppm och 59,5% det ju är frågan om, hehe)
För min del är denna den mest prisvärda hittills…
(verkar dock tyvärr vara slut där jag fick tag på min sample men du kan ju alltid fråga Robban… ;))